29 maj, 2013

Anglicismer - många i medierna

Är det någonstans man ofta använder anglicismer, så är det inom massmedierna. Jag kom i kontakt med detta redan på slutet av 80-talet då jag arbetade som sändningsledare på TV2. (Sändningsledaren är den som ansvarar för utsändningen av TV-program, trailrar, presentation m.m.).
 

Nya apparater och funktioner utan svenska namn

Till programkontrollen där vi arbetade köpte SVT ofta in nya tekniska apparater som vi använde för att på olika sätt behandla och sända ut stillbilder och rörliga bilder. En av apparaterna var en så kallad "Still Store", där man kunde lagra bilder digitalt. Apparaten var toppmodern och helt ny i Sverige och hade förstås inget svenskt namn. Apparatens bruksanvisning var givetvis också på engelska och det dröjde inte länge förrän vi sändningsledare använde ett språk som var en salig blandning av engelska och svenska. "Jag måste stora (stååra) några bilder ur det här programbandet. Sedan ska jag croppa dem, så att jag kan göra några holdingdior." En ungefärlig översättning skulle kunna lyda: Jag ska ta och spara några bilder ur programbandet. Sedan ska jag beskära bilderna så att jag kan använda dem för att göra presentationsbilder som ska hålla kvar tevepubliken i kanalen mellan programmen. (Ordet "holdingdia" hade förresten ingenting med Stillstååren att göra, utan fanns redan tidigare. Förmodligen något vi hade snappat upp från BBC eller amerikansk teve.)

Trejla och tisa

På redaktionen pratade vi också ofta om att lägga in en teaser (tiser) som programinformation. En teaser var en reklamsnutt för ett kommande teveprogram som skulle sändas längre fram. Den skulle bara kittla (eller reta) intresset hos tittaren och inte innehålla någon detaljerad information om sändningsdag och tid. Det var detta som skilde den från en trailer, som var en mer utförlig och detaljerad programreklam som sändes några dagar före programmet. De här orden används än i dag i Sverige inom televisionen.

Traditionen lever och frodas!

Redan på 80-talet talade vi om Prime time-television (bästa sändningstid från nyheterna vid 19.30 och ett par timmar framåt). Det uttrycket används än i dag. Ingen har föreslagit någon svensk term, såvitt jag har hört. Ordet slot, som betecknar en avgränsad, bestämd programtid använde vi också för 25 år sedan. Det hör man också i dag. Så dessa, och mängder av andra anglicismer, oöversatta eller direktöversatta, präglar medievärlden i dag mer än någonsin. På 80-talet var vi bara nybörjare.

1 kommentar:

  1. Kul läsning! Under utbildningen auskulterade jag hos en redaktör på Aftonbladet. Där förekom också medie-anglicismer, som stories, case och one-shots. Men jag fick ändå uppfattningen att det mesta av tidningsjargongen var på svenska: rubbe, ("pumpa rubben på ettan!"), ett knäck, ett vinn. Något kunde även vara "för textigt"! :)

    SvaraRadera