Ordet fettisdag är, precis som det låter, en sammanslagning av orden fet och tisdag. Ett ganska passande namn på en tisdag som väl idag mest förknippas med mumsandet på gräddfyllda semlor. Semlorna är dock ett senare påfund än själva dagen. Däremot åt man av tradition fet och god mat under fettisdagen redan innan semlan.
Fettisdagen utgör en av de tre dagarna i fastlagen som infaller före fastan. Under dessa dagar skulle man fylla på sina fysiska förråd så att stå sig länge när fastan väl startade. Därför åt man mycket mjöl- och mjölkrik mat. En tradition som ju lever vidare genom semlan.
Semlan, eller hetvägg som faktiskt är det ursprungliga namnet, har utvecklats från det tyska bakverket heisse wecken (varma kilar). Under 1700-talet åt hovet gärna hetvägg, vilket innebar fyllda vetebullar serverade i en tallrik varm mjölk.
Efter att kung Adolf Fredrik ätit hetvägg strax före sin död, tappade dock benämningen hetvägg i popularitet och under 1800-talet börjar man istället välja att kalla den fettisdagsbulle eller fastlagsbulle.
Än idag används dock hetvägg, åtminstone i Norrbotten där jag kommer ifrån, för semlor serverade i varm mjölk. Namnen fettisdagsbulle och fastlagsbulle används också fortfarande och är särskilt populära i vissa regioner.
Men idag säger de allra flesta svenskar nog semla. Ordet semla kommer från det latinska ordet för vetebulle – simlia. Och kanske är det ett namn som passar bättre nu när bull-mumsandet inte längre är lika tydligt förknippat med fettisdagen? Semlorna finns ju oftast att köpa i matvarubutikerna långt innan julskinkan.
Ja, förr åt man väl semlor i några dagar och fastade sen i 40 dagar. Nu äter man i stället semlor i 40 dagar och sen på den 41:a dagen kanske man liksom håller igen lite :-).
SvaraRadera